Som ett nymålat staket...

 Det kan vara svårt ibland. Svårt att bestämma sig hur man ska göra. Ett par exempel: Ska man våga välja 'sten' för tredje gången i rad när man klunsar? Tänk om den man klunsar med har förutsatt det, och kommer sättandes med påsjäveln igen... Ska man våga krypa ner under täcket och betygsätta fisen man just släppte? Tänk om den är vedervärdig, och man blir rädd att man drabbats av cancer i ändtarmen eller något annat hemskt. Eller så är den så mjäkig att man skäms... Ska man våga kolla internetbanken efter helgen? Tänk om man får ångest över hur lite det är kvar - det hade varit fan så mycket skönare att leva lyckligt ovetande om ens ekonomiska bekymmer ett tag till...

 Ska man våga... ...tänk om. Är det inte det som är frågan med det mesta?

 S var ledsen idag. Då infann sig samma funderingar: Ska jag våga fara dit för att trösta henne? Tänk om hon inte vill att jag dyker upp... Beslutsångest, jomän. Nåja, jag blev lättad då jag fick ett kvitto på att jag gjorde rätt ändå. Skönt, för då vet jag att någon är tillfreds med mitt beslut. Skönt, för det känns bra när man lyckas.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0