Flyin' high, Transmitting signals...

Sådär, då var man hemkommen igen. Bland det bästa med att åka annorstädes är att man har stora möjligheter att odla sina fördomar, och lite för sig själv vältra sig i nationellt navelskåderi. Visst, det finns saker jag verkligen gillade med Europas Mest Bakåtsträvande Land, men det är roligare att räkna upp saker man irriterar sig på. Det är inte ofta, men jag vill ta tillfället i akt och citera min Far: Det var synd att Hitler inte hann sänka den där jävla holmen i havet innan kriget var slut!. Kanske inte världens mest politiskt korrekta uppfattning, men jag kan förstå vad han menar.

Fem-i-topp-lista över saker som satelliten irriterade sig på under sin englandsvistelse:

5: Vänstertrafik. Så fort man stiger in i en bil i England är det bäst att man har en defibrillator med sig. Jag vet inte hur många gånger vi var på väg in i en rondell, och jag höll på att få hjärtstillestånd på grund av att det kom bilar från fel håll!

4: Klädsel. Vi var på kalas, det fylldes jämna år. Man kan ju undra vad det är som gör att engelsmän anser sig själva vara sofistikerade, när många av dem dyker upp på party i jeans och t-shirt. Det är lite oroande att en svensk hedning visar sig vara bäst klädd bland hundra gäster...

3: Europa-aversionen. I England gillar man inte EU, det blir man varse tämligen omgående. Jag fick höra ändlösa historier om hur folk minsann hade varit över till Frankrike, och till sin fasa upptäckt att fransmännen rökte på restauranger och uteställen. "De stiftade ju anti-röklagarna, varför håller de sig inte till dem då?" Utmärkt, skyll på De, bara. Europa är tydligen en diffus massa, som enbart håller på med jävelskap för att förstöra allt i England som är vackert och rent. Ta bara en sån sak som Euron's vara eller icke vara. Det gillas inte av den forna kolonialmakten, eftersom de gick igenom en monetär reform så tidigt som för 35 år sedan. Hur ska de kunna räkna om allting en gång till? No thank You. Okej, överenskommet! Vi behöver inte er, med era usla fotbollsspelare, era gastronomiska katastrofer, och er inkontinenta parkinsontant till stadsöverhuvud.

2: Byggnormerna. Eller, avsaknaden av desamma. Alla som varit inne i ett engelskt hus vet vad jag talar om. Varför sätter man lysknappar på samma sida dörren som gångjärnen? Varför envisas man att fortfarande ha kvar gamla nycklar och lås? Ni vet sådana som man kan kika genom. Något liknande har inte setts övriga delar av västeuropa sedan Tengil var vid makten. Varför har man, till skillnad från hela den övriga civilicerade världen, separata kranar för kallt och varmt vatten? Det är bara att välja: antingen skållar du dig, eller så är det frostskador som gäller.

1: Cricket. Kommentarer äro överflödiga.


Okej, det fanns saker som var bra också.  Te. Pubar, och den ale man kunde köpa där. Människorna, trevliga och artiga. Stonehenge. Och det faktum att två par Calvin Klein-briefs kostade £11.

Birgitta Andersson sa (eller rättare sagt sjöng) det bäst: Jag är så glad att jag är svensk, Hoo hoo! 

När jag sitter här framför datorn, har jag naturligtvis inte mp3-helvetet med mig... Jag får nöja mig med att försöka komma ihåg vad som finns på den...

Album:
Olle Nyman - Behind the clouds
Laleh - Laleh
Lisa Miskowsky - Changes

Låtar:
Jason Mraz - I'm yours (the soundtrack of this summer)
This Perfect Day - Fishtank
Puccini - Nessun Dorma (nej, inte Paul Potts...)
Faith No More - Naked in front of the computer (that's me, alright...)
- Your last cup of sorrow
Faith No More - A small victory
- Midlife crisis
- Everything's ruined
Faith No More - Digging the grave
Foo Fighters - Best of you
Foo Fighters - All my life
Foo Fighters - Long road to ruin
Foo Fighters - Everlong
Teddybears STHLM - Cobrastyle (the soundtrack of Sputnikk...)
- Different sound
- Little stereo
Olle Nyman - Don't let those bastards reel you in
Beck - E-Pro
The Hives - Two-timing touch and broken bones
- Walk idiot walk
- hate to say I told you so
Louis Armstrong - A kiss to build a dream on (Fallout3 kommer ut snart...)
Black Grape - In the name of the father
Caesars Palace - Jerk it out
Chris Cornell - Seasons
Jamiroquai - Feels just like it should
Jimi Hendrix - All along the wathctower (Jimi, Jimi, Jimi... You played a hole in the sky...)
Machinae Supremacy - Sidstyler
Treklang - Slavary waste
- Impressions
- Enemy lines
- Preassure maker





Det är säkert en del jag glömt, men det får vänta...

...är det kul att vara här, men att hålla på att hela tiden pilla med å, ä, och ö är ganska jobbigt. Det är åxå ansträngande att jobba 12 timmar, och kunna äta först nu... Det ska upp en låtlista här såsmåningom, bara för visa vilken sorglig person jag är. Jag glömde att tanka mp3-spelaren, och eftersom jag har pajat handsfreen till mobilen är jag ganska fucked...

 Det är viktigt att vara populär. Att vara den folk samlas kring. Att bli citerad. Att vara rolig. Just det där sista är en knivig sak. Alla vill vara den där som kommer med de oförglömliga onelinerna (är det ens ett ord? En linje, plus en till, plus en till blir väl... ...flera linjer?), de underfundiga reflektionerna, de dråpliga liknelserna. Somliga har det bättre förspänt än andra - det som kommer naturligt, med tvärsäker timing, för en del har andra stora problem med. Och, för att ta upp mitt stora tillkortakommande på området, den ständiga frågan om var gränsen går gäckar självutnämnda lustigkurrar överallt.

 Gränsen. Ett par exempel. Jag var i meningsskiljaktligheter med min närmaste chef häromdagen. Röstlägen höjdes, och ett antal mindre genomtänkta argument användes som tillhyggen i debatten. Eftersom chefen både är yngre och mindre än jag kom jag i stridens hetta på det inte helt geniala att kalla honom 'Lilla vän'. Ett tillmäle som inte föll i god jord, direkt. Gränsen nådd, och passerad.
 Då får jag plötsligt veta att jag minsann under Halloween förra året hade smädat honom å det kraftigaste genom att tipsa om en kul dräkt: 'Spraya deo fulla skägget, och så går du på maskeraden utklädd till armhåla'. Tydligen en gräns även där... 
 
Sen har vi gränsen för det pinsamma. Folk som envisas med att knalla omkring och citera Killinggänget med precis rätt röster.
 Människor som draaar ut på sina spetsfundigheter så till den grad att skämten tillslut kan användas som världens tunnaste kondom, ingen hade känt att de haft den på sig ens.
 En del tror att man kan stjäla andras fyndigheter hursomhelst. 'Jamän, jag gjorde ju översättningen alldeles själv!'. Nice try, but no cigar. Dennis Leary stjäl, Dane Cook stjäl, bloggare stjäl... Men - vi initierade vet var saker och ting kommer ifrån.

All hail Bill Hicks, Lois C.K, Mitch Hedberg!

 Man kan låta sig inspireras av andra, men att bara skicka en massa material genom Babelfish är inte att vara rolig. Det är att vara sorglig.

Bra låt... Det känns som om den passar bättre på vintern än på sommaren, men det gör inget.
 I are Droid är en trevlig bekantskap, helt klart. Som Kent, fast begåvat, liksom. Videon är snygg, sångaren är precis lagomt sårbar i sitt uttryck (jag får lite Joe Strummer-vibbar av honom), och texten funkar. 
 

 Så var det då dags för avslutningsparty för Hjältarna från LF... Festen, som för övrigt börjar väldigt mycket för tidigt, kommer att nå listan The Alltime Greatest Parties Ever, kväden kommer att skrivas om M och D, S och J. Runt burk- och chipsbelamrade bord runt om i vårt avlånga land kommer festdeltagare många år från nu hödtidligt deklarera att de minsann samtidigt befann sig i samma stad som då De Utvalda skrev partajhistoria.

 Men men, inget av detta kommer av sig självt - det kommer att krävas hårt och målmedvetet arbete av samtliga deltagare. För att citera en god vän: Det är inte fest förrän det gått sönder fyra stolar och en radio. Så, ni av mina läsare som ska slå följe med mig längs Via Bibamus; Upp på tårna! Om man väl har tänkt att dricka, är det lika bra att inte slarva!

 Edmund: Firstly, a total piss-up -- involving beer throwing, broken furniture
and wall-to-wall vomiting -- to be held here in Baldrick's bedroom.

 Ja, jag vet... Det blev en hel del citat i det här inlägget, men om man snor saker från Blackadder och Ömalmowski blir resultatet ganska snärtigt, tycker ni inte? 

...och vad passar väl bättre än att inhandla ett par Fly London? No pun intended... Eller jo, det var precis vad jag avsåg. Det är det just nu enda på min handelslista, men jag misstänker att den kommer att fyllas på... Vad sägs, de här är väl ok?

 Jag bråkar en hel del med mig själv. Det är sannerligen inte lätt att vara humanist när man hela tiden måste vara på sin vakt för ens mörkare sidor, med sina mörkare tankar.

Ett exempel: A-lagare i Stadsparken.
Sputnikk humanisten säger att alla människor har rätt till vår park, och om de inte sitter där sitter de ju någon annanstans. Problemet är inte dessa människor, problemet är... någonting annat, men inte dessa människor i alla fall.

Sputnikk mörkermannen vill inget hellre än att likt en dödsängel gå bland kassar, ölburkar och pisslukt och förpassa alla parasiter till andra sidan, där de inte längre kan förfula MIN stad. Problemet ÄR dessa människor, och om man tar bort dem, försvinner problemet.

Jag har aldrig sagt att det är lätt att vara mig. Tvärtom. Man får hoppas att min humanistiska halva tränar duktigt, han ska nämligen upp för en titelmatch snart. Priset är (förutom ära och berömmelse) ostörd nattsömn, rakare rygg, och en tro på sig själv som människa. Fast jag misstänker att The Dark Side lyckas med en pungspark eller något annat som får publiken att i kör flämta 'OUUCH...!'.

The battle rages on.

...här kommer allt en riktig nerd-länk!



Top 50 Hottest Sci-Fi Girls

Min favorit är #13. Eller #8.

Damfotboll. Dags att ladda bloggen med lite brandpilar...!


 Jag hoppas att min bror och andra, som inte tycker att damer spelar fotboll på det sätt de anser att fotboll bör spelas, läser detta. För alla er som trott att bara för att man har spelat själv är man avogt inställd till allt vad flick-, dam-, kvinn-, och kärringfotboll är: låt mig komma ut ur testosterongarderoben och säga på en gång att jag gillar damer som spelar boll. Jag gillar damfotboll. Sådär, jag har sagt det. Det känns bättre nu.


 Damer spelar fotboll på sina egna villkor. Att jämföra damfotboll med herrsparkande vore som att jämföra Kajsa Bergqvist och Stefan Holm, det låter sig helt enkelt inte göras. Se där, jag har med ens tagit ett vigt skutt över alla grabbars favoritargument i frågan. 


 Fakta: alla som dissar damfotboll gör det för att de är rädda att kvinnor blir bättre och mer famgångsrika än män på sånt som riktiga karlar vill ha för sig själva. De tycker inte om kvinnor i styrelserum, och tycker definitivt att mannen ska tjäna mer pengar än kvinnan.

 Malin Moström, du får när du vill flytta in med mig. Jag blir hemmaman, och du står för försörjning och beslut i familjen. På helgerna tar vi med oss en boll till parken och du får tunnla mig hur mycket du vill. Ooohh Yes!

 Jag skriver kort. Jag skriver inte långt. Jag kan, men jag gör det inte.


'Kill your darlings!', har jag fått höra. Jag tar det konceptet till en helt ny nivå när jag halshugger mina älsklingar, förgriper mig på dem, spelar bowling med deras huvuden, äter det som är kvar, och slutligen skiter ut dem i omärkta och grunda gravar.


Jag håller mig kort. Om ni vill läsa något långt förslår jag att ni tar en tripp till biblioteket.

Kan händer tänka? De som står ansvariga för den här Hiki Kote verkar kunna det i alla fall.

Jag och en kompis har diskuterat det här tidigare... Så här kan det sammanfattas:

Kung i Kalix eller Medelmåtta i Malmö?

Jag funderar inte två sekunder på vad jag väljer, i alla fall. Inte suktar man efter att vara Bäst bland Bönder, direkt.
 Okej, jag erkänner att man själv inte är världens mest belästa, beresta, toleranta och öppna människa. Men det hade kunnat vara sååå mycket värre. Det är svårt att hela tiden passa på sig själv - att hela tiden kontrollera att man är den man vill vara, i ord som i handling.

'But I'm trying, Ringo. I'm trying real hard, to be the shepherd'.

Jag hittade till Elisabeth Ohlson Wallin's utställning In hate we trust. Jag hade turen att få vara
med om vernissage när utställningen sattes upp i Luleå.
Så bra. Så hemskt. Och så viktigt.

Om kärlek är viktigt för dig, om du behöver andra som andra behöver dig, om ditt inre lever...
Då vill jag att du tittar på Elisabeths verk.

http://www.ohlson.se/utstallningar_inhatewetrust.htm

Jag startar mina länkar med den bästa sidan i universum...

http://www.thebestpageintheuniverse.net/

Läs gärna mycket från Maddox' tangentbord, denna legend bland nerds överallt.

En personlig favorit finns  HÄR.

...realityshowen - Project Runway!

Varför? Jamän, Härliga människor, vackra kläder, och en Heidi Klum som inte kan säga Hej! utan att ha en sufflös läsandes upp repliken åt henne. Hon spelar lite i samma division som Tyra Banks i America's Next Top Model, fast Heidi är sötare. Hon får min röst i tävlingen 'vilken kändis-med-karriären-on-the-fritz-som-blir-programledare tycker du är minst missanpassad?'.

Alltså: Project Runway (btw, varför måste jag inleda varje ord med versal när jag skriver Namn På Saker Och Ting? Jävla Java...) är mitt 'Cops', I can not not watch it.

..åtminstone när andra ser, Roffe!

Broder Daniels låt 'Luke Skywalker' inspirerade mig till den här beskrivningen:




I det här ögonblicket vill jag vara Nils Björkegård.